tjugo tabletter.
jag svalde ner allt tillsammans med vodka.
sedan bad ja om de efter längtade lugnet, de lugn jag ständigt söker.
tabletterna börjar göra verkan. jag blir yr och allting svartnar framför mina ögon.
härlig glömska , lugn och medvetslöshet.
Jag vaknar till av att en ambulans personalen lägger mej på en bår, ja körs ut i regnet och ser 2 ambulanser utan för porten .jag körs in i en av dom.
nästa gång jag vaknar till är jag inne på akuten. 2 liter kol tvingar sköterskorna i mej.
jag dricker och dricker den äckliga svarta sörjan. jag känner stora kladdiga klumpar av kol rinna ner genom min hals.
jag läggs in på en avdelning med hjärtövervakning efter som medicinerna jag tagit påverkat mitt hjärta.
jag ligger i ett stort dis bara halvt medvetande om vad som händer.
nålar sticks i mej, elektroder fäst över hela min kropp en sjuksköterska kommer och ställer massa frågor och jag svarar så gott jag kan.
under hela tiden står min älskade pojkvän vid min sida. min underbara älskade Jakob. Så stark han är. jag älskar honom så otroligt mycket.
efter ett och ett halvt dygn på sjukhuset börjar jag få nog. paniken är hemsk jag känner mej kvävd av alla människor. jag vill hem. snälla låt mej bara få gå hem.
men hem kommer jag inte, jag anses vara en fara för mej själv och läggs in på en låst psykiatrisk avdelning på sjukhuset. jag skriker av fasan över att bli inlåst. varför ska jag bli inlåst jag har inte gjort något fel!
jag förtjänar inte de här, jag har aldrig begått nått brott så varför ska jag fängslas som en brottsling?
inlåst inlåst inlåst, jag står inte ut! snälla släpp ut mej!
personalen tar ifrån mej allt jag hade med mej min väska, mitt linne, mina skor , min mobil, mp3, tändare, ja allt.
jag får ett rum , kläder som de står tillhör landstinget på, en plast burk med lite tandkräm i och en tandborste vars borst trillar av när man använder den.
jag sätts på en 4 i övervaknings grad, vilket betyder att de kommer någon och kollar mej var tionde minut, personal följer med in på toaletterna och in i rökrummet.
i en vecka måste jag stanna i de helvetet innan jag får komma hem.
