Direktlänk till inlägg 15 januari 2011
5 månader har gått sen jag självskadade senast.
Det har vart riktigt tufft att stå emot beroendet.
Speciellt dom senaste dagarna när fluffis blev sjuk och när han blev inlagd var riktigt riktigt svårt att klara.
Men jag överlevde utan att skada mig och de känns riktigt riktigt bra.
dom dagarna utan Fluffis när jag var hemma "ensam" var fruktansvärda. som tur var så har jag ju Beauty och Ghost som ändå vart en liten tröst. Jag distraherade mina tankar med Desperate housewives och sömn.
Att kunna sova bort att jobbigt brukar funka bra för mig.
De får tiden att gå och man hamlar i en annan värld där livet inte alltid är lika svårt.
I alla fall, Så har sen senaste tiden vart en stor prövning. Jul, Nyår och sjuka katter.
Jag överlevde och jag vill fortsätta med det!
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se