Direktlänk till inlägg 25 februari 2013
Man kan finna trygghet i sådana lustiga saker ibland. För mig har den tryggheten funnits i Harry Potter.
Jag tror inte att jag nämnt vilken betydelse Harry Potter haft för mig tidigare. Att kunna fly in i Harry Potters värld har varit min räddning många gånger när jag vuxit upp. Många gånger har tanken på magin varit väldigt lockande. Jag brukade fantisera om att jag tillhörde detta magiska samhälle som beskrivs i böckerna. Tänk vad mycket enklare mitt liv skulle ha varit om jag kunde utföra magi. Jag kände nästan att Harry, Hermione och Ron var mina vänner.
Allt dem gick igenom tillsammans och klarade av gav mig på något sätt styrka att våga kämpa mot min alldeles egna Voldemort.
Jag är så glad att jag är från Harry Potter generationen och att jag är en av dem som fått växa upp med Harry Potter.
Allt började för en väldans massor år sedan. Vet inte exakt vilket år det var. Men det var min mamma som läste den första boken för mig och mina syskon. Minns inte riktigt vad jag tyckte om boken då. Men när jag gick i mellanstadiet läste en lärare första boken och det var då jag blev mer fast.
Mamma köpte dem första två böckerna på talbok till mig. Lyssnade sedan innan alltid på talböcker innan jag skulle somna så bytte ut mina Sune kassettband till Harry Potter kassetterna Lyssnade på Harry Potter banden varje kväll och jag började läsa tredje boken. Jag älskade att fly in i Harry potters värld. Gud vad jag hoppades att jag skulle få det där brevet från Hogwarts. Blev väldigt besviken över att inte fått nått brev när september kommit året då jag fyllde 11 år. Även fast jag visste att allt var fantasi så hoppades jag så mycket på att kunna fly in i en annan värld.
Jag fortsatte att läsa böckerna och köpa dem som talböcker så jag kunde lyssna på dem på kvällarna. Jag hade stora känslor för böckerna. Jag vet ett tag när jag var runt 11 år och jag läste den fjärde Harry Potter boken. Jag låg och kramade boken när jag mådde dåligt. Jag var rent utav kär i Harry Potter karaktären där ett tag.
Efter att den fjärde boken kom ut år 2001 så tog det lång tid innan nästa bok blev utgiven. Så när den gavs ut i England kunde jag inte vänta utan jag köpte den engelska så 13-14 år gammal läste jag min första bok på engelska. Det var på våren någon gång och jag mins att jag satt ute i solen i mammas trädgård med massa filtar och kuddar och läste och läste.
När femte boken kom ut på svenska köpte jag den samma dag den kom ut och sträckläste ut boken på en dag.
Jag drömde om att få vara med och spela in filmerna. Min drömkaraktär då var att spela var Luna Lovegood.
Den sjätte boken köpte jag också samma dag den kom ut och läste och läste utan större uppehåll.
Den sjunde beställde jag från nått bokföretag som lovade hemleverans på utgivningsdagen.
Så blev det inte så den fick jag en dag efter. Men det gjorde inte så mycket för Jakob köpte den samma dag den kom ut och köpten ett ex till sin syster som jag tjuv läste i :)
Dagen efter fick jag min egen bok och då sköt Jag och Jakob ihop min säng och min soffa i mitt sovrum hade lite godis i mellan och låg och läste tillsammans hela dagarna i 2-3 dagar.
När jag hade läst ut sista boken så var det en sorg. Det var slut. Nu fanns det inga mer böcker att vänta så spänningsfyllt på. Jag har ju aldrig riktigt gillat filmerna, dem är bra men inte som böckerna. Men såg ju fram emot filmerna , man ville ju se hur dem skulle få ihop allt på slutet.
Nu är filmerna också slut. Hela Harry Potter-epoken är nu slut. Men jag lyssnar fortfarande 12 år senare, på Harry Potter varje kväll innan jag somnar. Det är en trygghet som alltid finns där och har funnits under en lång tid.
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se