Direktlänk till inlägg 29 juli 2013
Många frågar hur man ska göra för att dölja sina ärr. Det bästa sättet enligt mig är genom självsäkerhet och ett leende.
Jag upplever att ju mer jag tänker på mina ärr desto mer tänker andra på dem. Visst mina ärr missar man oftast inte. Men jag märker att ju självsäkrare jag verkar och när jag har ett glatt humör, Desto mindre tittar folk på mina armar.
De gånger jag varit nervös , pillat på ärmarna på min trekvartsärmade tröja, tittat på mina armar, försökt gömma dem bakom ryggen och så vidare, desto mer har människor kollat. Ja, till och med stirrat på mina ärr.
Men om man ändå vill dölja sin ärr så här under sommaren å kan man använda tunna ljusa tröjor/ klänningar.
Det kan ibland vara nog med bara lite halvtransparent tyg för att ta uppmärksamheten från ärren och ge lite skydd.
Som till exempel denna skjortan:
Man kan också använda Stora eller många armband som distraktion från ärren om det är för varmt eller om du inte trivs med långa ärmar.
Man kan också testa sig fram med hjälp av smink. Har man ärr som fortfarande är röda kan man få ner den röda färgen med hjälp av smink. Men när ärren kommit till de stadiet där man inte har så mycket färg kvar gör det inte så stor skillnad med smink eller ej.
Jag tror att det bästa är att acceptera sig själv som man är. Ju mer du försöker dölja något, vare sig det är ärr eller något annat. Så kommer man bli osäker på sig själv, man skäms ännu mer och det slutar med att man mår dåligt över det man försöker dölja. Lyft fram det som är bra istället för att gömma det som du anser är dåligt.
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se