En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet

Direktlänk till inlägg 29 augusti 2013

5 minuters novell

Av Sara Modigh - 29 augusti 2013 14:00

 Det var en varm sommardag. Vågorna skvalpade mot de stora stenarna vid strandkanten. Hanna och Maria satt tillsammans och lyssnade på havets brus.


Då och då skvätte ett par salta droppar upp på de unga flickorna som dystert tittade ut över horisonten. Långt i fjärran kunde de se en liten segelbåt, nästan osynlig bland alla solens strålar som reflekterades i vattnet.


Hanna sade: Tänk om man hade en båt, då hade vi kunnat fly ut på havet. Gömma oss från verkligheten och försvinna från allt kaos.

 


Maria tittade djupt in i Hannas ögon och viskade med trött röst: Jag önskar att det gick att fly.


Maria hoppade ner från den stora stenen och gick ner till vattnet en stillsam tår rullade ner för hennes kind för att slutligen falla ner och bli ett med havet.

Jag undrar om hela havet är tårar av mänsklighetens smärta sade Maria


Hanna kom gående mot den gråtande Maria. Flickan hon älskade.


Den förbjudna kärleken.


Hennes hjärta smärtade och hotade om att gå i bitar och hon visste att Maria kände likadant.


Deras kärlek var inte tillåten.

Hanna hade vuxit upp i en strikt kristen familj där homosexualitet ansågs vara en sjukdom som borde straffas.

Hanas föräldrar såg på homosexualitet precis som på pedofili. Det är en sjuklig sexuell läggning och man kommer hamna i helvetet om man ägnar sig åt sådant.

Marias föräldrar var vänner med Hannas föräldrar sedan många år innan flickorna föddes delade även dem dessa åsikter. 


Hanna och Maria hade varit vänner ända sedan de föddes. De var nästan som systrar.

Men någon gång under alla årens lopp ändrades de vänskapliga banden till något annat, något mer. 

Det var kärlek, Förbjuden kärlek.


Hanna och Maria gick längst strandkanten tittade på varandra. Hannas hår blåste i vinden. Maria skrattade och smekte undan håret från hennes ansikte och sade: Vinden får inte dölja dina fina ögon


___________________________________________________________________________________


Sådär ja, Jag har fortfarande lite svårt att skriva och hoppades på att en skrivövning kunde hjälpa mig. Kanske inte det roligaste att läsa.. Eller vad tycker ni? 


 
 
Emma

Emma

29 augusti 2013 16:20

Tyckte den var riktigt bra!

http://thestruggleforalifeindignity.blogspot.se

Sara Modigh

29 augusti 2013 16:31

Tack så mycket :)

 
Ingen bild

Matilda

29 augusti 2013 21:35

så söt :3

Sara Modigh

29 augusti 2013 22:15

Tihi :)

 
Mizca

Mizca

30 augusti 2013 08:57

Svar: Ja, det är roligt att skapa med diverse saker. Jag har ju inget jobb så skönt att ha nånting annat att syssla med på dagarna och få in lite slantar det hållet. Jag säljer ju lite av det jag gör nämligen.
Vad tycker du om att pyssla med?

http://www.mizca.se

Sara Modigh

30 augusti 2013 15:06

Jag har oftast inte särskilt mycket tålamod så jag gör gärna saker som går fort och som är enkelt. Typ göra kort och lite barnpyssel. Men jag testade på att filta för ett tag sedan. Det tyckte jag var ganska kul. Men det tog lång tid så tröttnade fort.
Jag har ingen konstnärlig ådra så kan inte utföra så många moment :P

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sara Modigh - 27 april 2021 20:34

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Av Sara Modigh - 21 april 2021 14:30



Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

Av Sara Modigh - 17 februari 2020 20:15

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Av Sara Modigh - 13 februari 2020 12:36

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Av Sara Modigh - 20 december 2019 04:47

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...

Om Mig


Hej! Mitt namn är Sara och jag lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att öka kunskap och minska tabun

  Polyhymnia__@hotmail.com

Copyright

 

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Gilla bloggen på Facebook

 

Min instagram

Kategorier

Arkiv

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

 

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

RSS

Follow

Gästbok

Dela Bloggen


Skapa flashcards