För lite mer än tre år sedan ringde den lokala tidningen upp mig efter att de hade sett min blogg.

De frågade om jag ville ställa upp på en intervju om unga tjejer som självskadar .

Det ville jag gärna, blev väldigt glad över att bli tillfrågad. Det är ju rätt häftigt att man bloggar lite för sig själv och sedan blir uppringd av folk som vill göra intervjuer och tidningsartiklar. Så jag tänkte visa upp artikeln som kom i tidningen JP första september 2010.

#TBT

Åh, fick en sådan lust att köpa lite nya kläder till katterna nu när det börjar bli lite kallt ute.

Jag har spenderat kvällen med att kika runt på Doggie.se och de har ju så mycket söta kläder där :)

Hittade bland annat en Dracula kostym som jag blev väldigt sugen på att köpa bara för skojs skull. Men det blir det nog inget med haha. 

Jag har handlat på Doggie förut och tycker att de har kläder i bra kvalitet, det enda negativa är att tröjorna ibland  är för korta i längden när man köper kläder till sin katt. Men inte alltid, de flesta linnen och T-shirtar brukar sitta bra. Munktröjor däremot kan ofta sluta väldigt högt upp vilket är lite tråkigt för då fryser lilla Fluffis om rumpan när det är kallt ;)  

Får kika vidare och se om jag köper nått. Jag rekommenderar verkligen doggie till alla som funderar på att köpa hundkläder!

Här är en bild på Fluffis i sin "I´m not fat, Just fluffy" tröja

Tycker den sitter jättebra :) Den är lagom i längden även för katter. 

Deltog i en "tävling" kallad Lucia Rösten om vem som skulle bli en kandidat till att bli Göteborgs Lucia i år, och fick ett mail att jag är en av de 60 personerna som gått vidare till den riktiga uttagningen. 

Är jätteglad att jag gick vidare, men måste ju tyvärr säga nej eftersom jag är så sjuk just nu.

Uttagningen skulle vara nu på lördag och jag kan ju fortfarande inte stå på benen. 

Men som sagt kul att jag kom med, det trodde jag verkligen inte att jag skulle göra.

Saknar faktiskt att sjunga och jag har velat vara lucia i hela mitt liv, hade jag levt under andra omständigheter just nu så hade jag verkligen satsat på detta. Men jag måste sätta min hälsa först.  

Jag får leva på minnen från min barndoms sköna dagar ;)

 Att ha legat på rygg i 5 dagar utan at ens kunna lyfta på huvudet för att kolla vad klockan är utan att få huvudvärk är verkligen frustrerande. 

Jag har försökt att titta på tv , men jag blir snabbt uttråkad. Jag har ju Netflix, men har ingen aning om vad jag ska titta på och orkar inte leta för jag har för ont i huvudet. Så är det någon som vill ge mig några tips på bra serier som finns på netflix så är det väldigt välkommet!

Jag vill aldrig någonsin göra en lumbalpunktion igen. Själva lumbalpunktionen var riktigt obehaglig, men huvudvärken, den är ju inte klok. Jag kan inte stå på benen. Varje gång jag reser mig upp käns det som jag får migrän och headbangar. Och med reser mig upp menar jag använder mer än en huvudkudde. Det är att ligga raklång och stirra i taket som gäller just nu. Igår fick vi till och med köpa middag på Burger king så att jag skulle kunna äta liggandes. Idag orkar jag inte ens gå upp ur sängen , jag är kissnödig men vill verkligen inte resa mig upp för jag vet hur ont det kommer göra.

Detta är så frustrerande. Jag står snart inte ut mer.
Missade mina två småsyskons födelsedagskalas i helgen. Känns verkligen jättetråkigt att jag inte kunde vara med när de firade att de fyller 20 år.
Jag hoppas att de hade roligt i alla fall.

Nu ska jag försöka ta mig till toan innan jag exploderar. Har ni några tips på mat som man kan äta liggandes så får ni gärna höra av er så att jag får i mig lite mat.

Många människor säger att de inte kan förstå för allt i världen hur någon kan börja självskada för att kontrollera sina inre demoner. 

De säger att det är så långt ifrån människans natur att skada sig själv. Men är det verkligen så?

Är vi människor verkligen så långt ifrån att vara självdestruktiva?

För visst är det väl ändå så att de flesta människor någon gång varit självdestruktiva?

Kanske inte så allvarligt som ett självskademissbruk.. Men visst ägnar sig väldigt många åt självskadande beteenden.

 Som att:

Slå sin hand i väggen när man är arg

Slita sitt hår i frustration 

Slå sig själv på huvudet när man inte kommer på rätt svar

Borra in naglarna i handflatorna när man är rädd

Bita sig i kinderna när man är stressad

Slå sig själv i knät när man skrattar 

Vrida fingrarna när man är nervös

Pilla på sårskorpor eller finnar när man är uttråkad

Och så vidare..

Tror att det är väldigt få människor som ärligt skulle kunna säga att de inte har dessa eller liknande självskadande beteenden som visar sig under extrema känslor. 

För mig så började ju mitt självskademissbruk precis så. Med att jag borrade in naglarna i handflatorna och bet mig själv i kinderna. Jag har flertalet gånger slagit knytnäven i väggen för att kunna hantera de känslor som stormar i mitt inre. 

Om du någon gång varit så rädd, så arg eller så nervös att du slagit, bitit eller på annat sätt reagerat på ett skadande sätt så kanske det inte är så svårt att se hur detta kan utvecklas till att personer som är så rädda och ångestfyllda jämt lär sig att skadan ger utlopp för känslor och att de då också gör ett system av det. 

Ett system där de så fort de olidliga känslorna uppkommer så skadar de sig själva med flit för att få ett snabbt utlopp. 

Tjänar du pengar på din blogg?

Nej det gör jag inte. 

 

♥Jag har fått en blog your heart out award av http://solus.blogg.se