En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet

Alla inlägg under december 2013

Av Sara Modigh - 10 december 2013 04:41

Har faktiskt mått väldigt bra idag. Har haft mer energi än jag haft på länge. Har inte så svåra symptom längre och idag var jag utan huvudvärk för första gången på flera veckor och det har varit så otroligt skönt!
Det enda negativa är att jag haft mer ångest än vanligt idag. Men jag hoppas att det bara är något övergående så att det blir bättre igen.
Något som också är irriterande är att det bränner bara mer och mer i ryggen. Det känns som om jag sitter ute i stekande sol i svarta kläder , fast begränsat till bara ett visst område på min kropp. Vilket oftast är ryggen eller benen. Tyvärr verkar det som att just det är något som inte kommer försvinna eftersom jag haft det problemet i flera månader.
Vore ju egentligen konstigt om jag inte hade några svårigheter som blivit kroniska då man hittat flera förändringar (ärr) i min hjärna och ryggmärg.
Men har varit en bra dag överlag idag.

SYMPTOM

Utmattad 2
Svårt att gå 2
Svårt att röra armen 2
Brännande smärta 7

Av Sara Modigh - 9 december 2013 19:32


Börkar kanske bli dags att gå igenom den gammla listan med julsånger. Denna listan hittade jag på min spotify idag när jag tänkte lyssna på lite julmusik :P

Av Sara Modigh - 9 december 2013 15:00

Du kan inte rå för att du är sjuk/mår dåligt lika lite som någon kan rå för att den har en fysik sjukdom kan rå för att hen mår dåligt. Tyvärr är det så att väldigt många idag inte inser att psykisk ohälsa är något som man måst få hjälp med och kämpa mot för att bli bättre. Att bara hålla in allt och låssas att allt är bra botar dig inte oavsett om det är en depression eller cancer.
Man måste få hjälp!

Detta kanske låter hårt men du måste ta ditt ansvar!

På samma sätt som att du måste åka till sjukhuset om du trillar och bryter benen, måste du till sjukhuset om du är sjuk på annat sätt också för bästa möjliga tillfrisknande.

Det är så otroligt ofta jag hör "men jag vill inte oroa" Men skit i dem! Du måste lära dig att sätta din egen hälsa framför andras oro! Oro är en del av livet och de som tror att föräldrar inte oroar sig jämt i alla fall lever i en annan verklighet. Jag personligen oroar mig mycket mer över effekten av att förtrycka alla sina känslor och förvägra att söka hjälp för sina psykiska problem. Speciellt då många av dessa personer hotar med självmord. Hur kan man tro att alla runt omkring som älskar en hellre skulle se att man dog än att man gick till en läkare?


Att utesluta psykiatriker är som att säga: Jag kan gå till en allmänläkare men absolut inte till en Neurolog.  

Vad händer då när man behöver en neurolog? Ska man då bara sitta hemma tills man dör?

 

 

 

Av Sara Modigh - 9 december 2013 06:00

 

Är julen den bästa högtiden på året?

 

Jag skulle nog säga både jag och nej. Julen är jättefin och mysig, men också väldigt stressande och kravfylld.

Jag gillar julen men mina diagnoser ställer till det lite för mig. Julen är jobbig och tär på mina krafter.

Ångesten är alltid mycket högre inför stora högtider och julen är den största av dem alla så där blir också ångesten störst. 

Hade jag inte haft min ångestproblematik och min känslighet för intryck så skulle jag nog definitivt säga att julen var bäst av allt.

Men vad som skulle vara bättre vet jag inte efter som de egentligen är samma ångest inför allt. 

Så ja, Julen är nog den bästa högtiden trots allt.. Eller vad tycker ni?

 

Är julen den bästa högtiden på året?

 

 

 

Av Sara Modigh - 9 december 2013 03:50


Ligger i sängen och försöker sova. Men jag kan inte. Jag är rädd och ångesten kommer därför som ett brev på posten. Det är ena katastrof tanken efter den andra och de blir bara värre och värre. Det är så svårt att stoppa. Som att försöka stoppa en lavin i farten.
Allt bar skenar iväg. Och vad kommer då allt detta ifrån då? Jo , Jakob ska till Göteborg idag för att gå på en utbildning. Köra bil i flera timmar i snön. Jag är så rädd.
Vet att jag inte ska tänka på sådant. Men kan inte stoppa tankarna och när det väl poppat upp kan jag inte släppa dem och slappna av. Vet inte riktigt vad jag ska göra eller hur jag ska göra.

Av Sara Modigh - 8 december 2013 18:07

Jag är så glad att mina självskadetankar är nästan helt borta. Snart har det gått ett år sedan jag hade mitt återfall. Det är svårt att hålla allt på minnet men jag har för mig att jag närmade mig min tvåårsdag som självskadefri när jag fick återfallet. Om det var så så har jag bara självskadat en gång på nästan tre år! Det är helt otroligt egentligen. Från att ha självskadat flera gånger om dagen till en gång på 3 år. Det hade jag aldrig trott när mitt självskadande var som värst.


Men jag är så glad att jag vågade släppa taget för det var först då jag kunde hitta andra sätt att hantera mina problem. sett som kunde hjälpa mig att må bättre på riktigt!

 


Det svåraste med att sluta självskada för mig var att våga sluta. När jag först började sluta såg jag självskadandet som en livboj, Jag visste inget annat sätt att hantera de känslor jag hade. 

Jag trodde att jag skulle må otroligt mycket sämre om jag slutade. Men det blir inte sämre. För man lär sig att ångesten tar slut även om man inte självskadar. 

 

I början kanske ångesten känns väldigt hemsk , ju mer man fruktar den desto värre är den oftast. Men ju mer man "vänjer sig" desto lättare kommer det kännas. 

Idag klarar jag ångest utan att självskada. Får tankar ibland men inte alls så frekvent som tidigare. 

Ju mer man självskadar desto mer självskadetankar får man. 


Men det går att bli fri, man måste bara våga tro!


Av Sara Modigh - 8 december 2013 06:00

 


Minns du din första julklapp?


Nej det gör jag inte. Är det någon som gör det? 

Men en julklapp som jag minns tydligt, fick jag när jag var 5 år och det var en "dator".

Denna leksaksdator hade olika skoluppgifter i sig eller hur man nu ska förklara det. 

Man kunde till exempel få matteövningar eller lära sig rättstavning och så vidare.

. Minns hur jag satt med min morbror och skulle räkna matte. Detta var ju innan jag börjat skolan så kunde inte så mycket. 

Datorn som hette LessonOne har varit väldigt populär och jag tror både jag och mina tre småsyskon brukade leka väldigt mycket med den. Till och med Samuel och Elias har lekt med den lite. Så sex barn under 18 års tid. Det är inte så dåligt det. Visst har den sett bättre dagar. Men vilka av dagens leksaker håller för fyra barn under så lång tid :)

Det enda som egentligen inte är som det ska är ljudet. Det är lite svårt att höra vad datorn säger i bland. 

 

Så här ser den ut och funkar i alla fall :)


 

(Lägg märke till mina julinspirerade naglar, allt för denna julkalender)

 

Har ni någon julklapp som ni fick som barn som ni kommer ihåg väl?

Av Sara Modigh - 7 december 2013 20:00

"Det låter oerhört osmakligt. Jag tycker man kan skämta om det mesta, men det låter ju som det där var långt över gränsen"

 

”Jag tycker att han (man) kan skämta om det mesta. Men det blir bäst om han (man) vet vad han (man) pratar om. Till exempel skillnaden mellan diabetestyperna 1 och 2. Det gör han inte i det här fallet.”, skriver Peter Jihdetill Resumé.


"Hur kan man som ansvarig tillåta att ett sånt kränkande program sänds riktad mot oskyldiga barn och ungdomar som har diabetes? Och hur kan man som programledare tycka det här är roligt???
Vad var eran tanke med det inslaget om diabetes? 
Det är ingen satir eller humor i detta! Utan det är oerhört kränkande och sårande för våra barn! 
Jag tycker ni verkligen ska skämmas för att ni gjort sån skada o sårat så många barn! "


"Mette Hildingsson har en son som fick Typ 1-diabetes för en månad sedan.
– Det är väldigt olämpligt att skämta om det. Ska min son skämmas för sin sjukdom, säger hon till Aftonbladet."

 

"Jag som alltid har gillat P3.
Vad ledsen jag blev när jag hörde hur ni kränker typ 1 Diabetiker. Jag vill att ni i ert program ber om ursäkt. Jag tänker inte betala en spänn till Radiotjänst innan ni gör det!"

 

"I dagens program pratade dom en del om diabetes. Jag kan säga så här: Jonathan Unge. Vad i helvete är det hans EGENTLIGEN säger och påstår? Han HÅNAR verkligen oss diabetiker och tjejerna i bakrunden fnittrar åt honom och han vidriga påståenden om hur vi diabetiker är som personer. Jonathan! Skulle du säga samma saker om cancersjuka människor också? Har du inga spärrar? Ja, herregud! Du har gjort bort dig fullständigt."

 

"du kanske tycker det är ok att sticka sig i magen minst 10-15 per dag?????!Som sagt man önskar inte någon denna piss sjukdom!Men jag önskar att du får den!!!"

 

 

Usch så hemskt att någon skämtar om diabetes.. SKÄMTAR, på ett sett som liknar den attityd man som psykiskt sjuk lever med varje dag!

Jag önskar att folk stod upp lika mycket för psykiska sjukdomar som folk gjort inför detta skämt. Ett skämt som uppenbarligen folk inte förstod, vilket är märkligt då Unge under hela sommaren skämtat på liknande vis om till exempel Korta människor, Långa människor, Kattägare och så vidare.

Då blev det minsann inte sådana här ramaskrin. 

 

Något jag dock märker av att många blivit extra arga över är kommentaren om att diabetiker fått diabetes på grund av att de inte motionerat tillräckligt. Många blir helt vansinniga och slänger ur sig kommentarer om att det är skillnad mellan typ ett och typ två. Visst är det så.

Men är det mer okej att "mobba" typ tvåare än att "mobba" de som fötts med diabetes?

Här ser man ju hur tjockisföraktet glöder och finns det något i samhället i att bli behandlad på liknande sett som när man är psykiskt sjuk så är det ju just om man skulle vara tjock och sjuk. 

För då får man skylla sig själv!

 

 Något som kanske är värt att tänka på kära arga människor är att det finns personer runt om i Sverige som lever med sådana här kränkningar på riktigt, hela tiden och inte bara under en fem minuters satir i radion vid ett tillfälle. 

 

 

Om Mig


Hej! Mitt namn är Sara och jag lever med ett flertal diagnoser. Vardagen är inte lätt när man lider av psykisk ohälsa och alla fördomar man stöter på i vardagen gör inte saken lättare. Jag bloggar om psykisk ohälsa för att öka kunskap och minska tabun

  Polyhymnia__@hotmail.com

Copyright

 

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Gilla bloggen på Facebook

 

Min instagram

Kategorier

Arkiv

Följ bloggen

Follow on Bloglovin saramodigh

 

Länkar

Hjärnkoll

Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se

 

RSS

Follow

Gästbok

Dela Bloggen


Skapa flashcards