Direktlänk till inlägg 30 mars 2014
Just nu undrar jag varför jag aldrig gått och fått en BH utpassad förut. Det är sådan otrolig skillnad på att ha en bh som man fått hjälp att hitta av någon som är proffesionell mot nån bh man köpt på H&M.
Jag har väl aldrig riktigt reflekterat över vilken storlek som skulle vara bäst för mig, utan har kört på med "samma gamla vanliga". Med min viktuppgång och viktnedgång så har ju mina bröst förändrats en hel del.
Innan jag gick upp i vikt hade jag en a kupa. Men trivdes inte direkt i BH och hade inte så mycket bröst att jag direkt behövde någon heller. Så när jag gick upp i vikt så växte naturligt vis brösten. Men jag tänkte att jag har väl A-B kupa eller sådär. Tillslut fick jag väl se mig besegrad och började köpa c kupor och nu när jag gått ner i vikt stod jag het villrådig i BH djugeln och kände att jag inte hade koll alls.
Så jag gick till Twilfit och fick med hjälp av en tjej som jobbade där prova ut en BH som skulle passa, och det är tur att man kan få den hjälpen.
Jag ligger någonstans mellan 70 E och 75 D just nu och det känns så skönt nu när jag äntligen tagit mig i kragen och lärt mig det där med BH:ar. Hade jag provat bh själv hade jag förmodligen tagit mindre kupa och slappare band runt om. Vilket tydligen är helt fel.
Det känns ju ovant att det sitter så tajt som det gör just nu. Men jag känner också skillnad i vilket stöd BH:n ger.
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se