Direktlänk till inlägg 16 september 2014
Ett år har det gått sedan jag slutade röka..
Ett helt år. Det är ju typ inte klokt vad fort tiden går egentligen!
Känns riktigt bra att jag lyckats sluta röka, även om jag fortfarande är röksugen till och från.
Jag är ändå rätt förvånad över att jag lyckades sluta så lätt. Men samtidigt så känns det som allt är lätt i jämförelse med att sluta självskada. Självskadorna var helt klart min absolut svåraste beroende att bryta.
Vissa dagar har varit riktigt jobbiga, men över lag har allt gått bra. Ett år har alltså gått sen jag slutade. Det har faktiskt gått väldigt fort, nästan så det är läskigt hur fort tiden går egentligen.
Jag var jätterädd för att sluta innan jag faktiskt gjorde det. Cigaretterna var ju ett slags stöd för mig. En slags trygghet jag hade att ta till när ångesten var för svår. Jag rökte alltid när jag var arg, ledsen eller ångestfylld och behövde skingra mina tankar och känslor. Så när jag slutade röka gav jag ju upp den tryggheten och lämnade mig själv utan "skydd".
Jag tvingades lära mig hantera min stress och ångest på ett annat sätt och jag tror att det funkat rätt bra.
Jag har fortfarande mycket ångest, men jag kan inte fly från den längre utan jag har tvingats att genomhärda alla jobbiga stunder och jag är inte lika rädd för ångesten längre.
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se