Direktlänk till inlägg 31 augusti 2015
När jag var barn så vad det bästa jag visste att klä ut mig. Både jag och mina syskon brukade klä ut oss väldigt mycket som barn.
Vi hade en hel låda fylld med utklädningskläder som mamma hade sytt och jag och mina vänner brukade ofta leka med dessa maskeraddräkter.
En av mina favoritkaraktärer att klä ut sig till när jag var barn var Disneys Snövit.
Jag tyckte väldigt mycket om Snövit när jag var liten och tittade många gånger på den där filmen.
Så då sydde mamma en maskerad dräkt till mig så att jag kunde klä ut mig till Snövit.
Är inte det helt fantastiskt?
Jag är uppvuxen med att klä ut mig och det är något som jag faktiskt fortfarande tycker väldigt mycket om att göra.
Som liten brukade mamma ha Halloweenfester på halloween där alla klädde ut sig, vi brukade också åka på Hova Riddarvecka och vara utklädda i medeltidskläder och på födelsedagar då och då fick vi ha teman på kalasen som till exempel tankkalas, rymdkalas och så vidare där alla barnen fick klä ut sig. Men det var inte bara barn som klädde ut sig hemma hos oss utan mamma och hennes vänner hade ibland fester där de hade maskerad så i mammas förråd hittade vi alltid massor med roliga maskeraddräkter hon hade sytt och kunde få höra historier från när dessa använts.
Allt finns ju inte kvar, men lite har vi kunnat spara.
Jag har inte förmågan att sy, men jag tycker det är jättekul att men hjälp av lite fantasi och vanliga kläder kunna "bli någon annan".
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se