Direktlänk till inlägg 27 januari 2017
Något som jag har haft stora problem med, och till viss del fortfarande har svårt för är att se de små vinsterna. Även en liten vinst är en vinst, men det är lätt att glömma bort.
Nu har jag efter många om och men äntligen lyckats ta ett bad. Jag tog ett bad med lite bubblor och en bra bok, och jag fixade det! Jag överlevde fast det kändes som om jag skulle dö.
Jag är i en tuff period och att bara ta sig ur sängen är en kamp. Så att jag faktiskt har lyckats tvätta mig är en vinst även om det inte alltid känns som en sak som skulle kunna vara en vinst.
Jag tror att jag har svårt att se vinsterna för jag sätter för höga mål för mig själv. Jag vet ju logiskt att det var bra att jag efter en vecka äntligen fixade det där badet. Jag försöker att se vinsten i allt lyckas göra något annat än att ligga i sängen
Men det är svårt, ibland måste man nog acceptera att man inte alltid har de rätta förutsättningarna för att klara de där stora målen.
Ibland kanske man måste inse att det är en vinst att bara ta sig in i duschen.
För det är viktigt att se sina vinster, att se vad man klarar av istället för att bara ligga och må dåligt över allt man inte klarar.
Jag fastnar lätt i den där tänket på alla saker jag inte orkar med, som jag inte klarar av.
Det där som jag så gärna vill göra men det går inte hur mycket jag än vill.
I dessa perioder av dåligt mående känner jag mig oftast så fruktansvärt värdelös. Saker så "simpla" som att bara borsta tänderna känns helt omöjliga.
Det tar emot i hela kroppen att bara resa sig upp för att gå på toa.
Jag hatar den där känslan mer än något annat. Jag blir helt lamslagen under tyngden.
Men idag lyckades jag tvätta mig och det är en vinst just nu, och jag måste försöka känna det så.
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se