Direktlänk till inlägg 5 maj 2013
Nu har jag sådär mycket ångest dygnet runt. Jag är stressad och orolig i hela kroppen. Ligger på gränsen till tårar och vredesutbrott hela tiden. Är extremt ljudkänslig och har ingen energi alls. Är så fruktansvärt trött på eländet just nu.
Min psyke är helt kaputt och nu börjar kroppen följa efter. Är det inte en sak så är det en annan och efter den kommer nästa. Nu har det hänt nått med min fot. Så fort jag står upp känns det som jag står på någonting? som en knöl i trampdynan, men när man känner efter med handen så känner man ingenting. Vad är detta?
Fruktansvärt obehagligt. Vill inte stå eller gå överhuvudtaget för jag får sådan panik av att det känns som jag har nått under foten.
Folk som inte känner mig kanske inte vet att jag tycker det är väldigt hemskt när man trampar på nått som fastnar under fötterna. Så detta är verkligen jättejobbigt för mig. Får väl se om det går över. Annars får jag väl amputera bort skitfoten.
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se