Direktlänk till inlägg 4 juni 2013
Dag 4
Betraktar du dig själv som beroende?
Jag ser inte mig själv som beroende av självskador längre. Men jag har definitivt varit det. Under lång tid av mitt liv har jag känt mig tvungen att självskada för att kunna klara av att leva. Under många år självskadade jag dagligen. När jag gick i högstadiet kunde jag inte sova om jag inte skar mig först. Skärandet var det enda som kunde släppa all ångest och alla spänningar i min kropp och kunde få mig att bli så lugn att jag kunde somna.
Det hände också vid flertalet tillfällen att jag satt på en toalett på skolan och skar mig bara för att klara av dagen. Så ja, jag var beroende. Det blev ett otroligt sug efter lugnet och friden som jag kunde känna ibland. Jag jagade den där ångest lindringen som en slags "frid-narkoman".
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se