Direktlänk till inlägg 27 juni 2013
Har i en veckas tid nu fått värre och värre känselstörningar i båda benen och även myrkrypningar i mina händer.
Det började med att jag hade en konstig värmekänsla i min ena fot och ankel. Det kändes som det låg något varmt precis bredvid mitt ben. Denna känslan har sedan spridit sig upp för hela mina ben ända upp till min svank. Känslan har ersatts med en svidande, brännande känsla i huden. Känns som när man kommer in efter att ha varit ute i minusgrader och lekt i snön och är kall och blöt.
Här om dagen började jag även få myrkrypningar i händerna.
Mina ben är jättesvaga och vingliga. Mina knän viker sig med jämna mellanrum och jag krockar med dörrkarmar och kan inte hålla balansen när jag blundar.
Det har gått så långt att jag knappt orkar gå. Jag är helt utmattad och spyfärdig bara av att gå en liten bit. Det känns som mina ben är gjorda av spagetti.
Jakob ringde in till vårdcentralen i måndags och förklarade symptomen. Där ville de att jag skulle komma in med en gång för de sa att "Det låter allvarligt, vi vill att ni kommer så fort som möjligt". Men då jag inte klarar att gå själv och Jakob jobbade både måndag och tisdag så fick vi vänta tills onsdagen.
Så idag var vi där.
Läkaren kollade lite reflexer och om jag hade puls och känsel i mina fötter. Det var i princip allt hon ville göra. För så fort jag nämnde ordet ordet psykisk ohälsa så var mina problem psykiska. Samtidigt som hon också påstod att problemen förmodligen inte beror på folatbristen jag har, så när jag var inne förra gången (för inte allt för länge sedan) för liknande problem med mina ben och fick höra att det berodde på folsyrabrist så var väl inte det sant.
Läkaren förklarade för mig som om jag var dum i huvudet " Du förstår, Ångest kan yttra sig på detta viset. Jag såg i din journal att du har Sobril utskrivet. Ta dem"
Jag har haft min ångest problematik sedan sex års ålder. Jag vet hur min ångest yttrar sig! Jag vet vad ångest är och jag vet hur ångest känns. Jag vet att jag aldrig fått myrkrypningar av ångest och jag vet att jag aldrig fått fysiska problem som blir gradvis värre med tiden av min ångest.
När jag sa till henne att jag vet hur min ångest känns och hur den fungerar blev hon jättesur och tvär. Det fanns en iskall kyla i hennes blick och man bara kände hur hennes förakt mot mig dröp ur varje ord hon yttrade.
"då får vi väl ta lite prover då, Eller så får vi skicka in dig för inläggning så de kan ta prover där. Vi kan i alla fall inte göra något mer för dig"
Så fick ta samma prover som förra gången jag var inne och det konstaterades att mitt folat-värde var "4".
Så nu undrar jag, Hur många har ångest som känns sådär?
Jag tycker det är så otäckt att de inte ens vill överväga att det kan vara nått fysiskt bara för att jag har psykisk ohälsa.
Att man måste känna sig som en belastning och en idiot som bara tar deras tid med sin psykiska ohälsa istället för att gå till psykiatrin.
Att de näst intill vägrar att ta ett blodprov för att åtminstone försöka se om det finns en fysisk orsak till mina symptom. Hur ska man få hjälp med somatiska sjukdomar om vårdcentralen vägrar leta, BARA för att man har en journal från psykiatrin.
Om jag dör av en oupptäckt sjukdom så är det vårdcentralens fel!
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se