Låt mig läsa mina mail i fred!
Det är så irriterande, att varje gång man vill läsa sina mail så händer detta:
Jag vill inte bli bombarderad av människor när jag försöker läsa eller skriva mail.
Hur stänger man av skiten? Jag orkar inte med alla dessa snuskgubbar. För finns det något som säger snuskgubbe så är de la ändå att man skrivit singel i sitt visningsnamn eller att man börjar en konversation med att kommentera tjejens utseende.
JAG ÄR INTE INTRESSERAD!
Anna
21 juli 2013 16:32
Jag vill inte attackera dig på något sätt, jag gillar dig och din blogg och tycker om sättet du försöker normalisera psykisk ohälsa. Hur som helst har jag reagerat på att du kan vara lite väl hård när du kritiserar människor, inte bara i detta inlägget utan i andra också (t.ex. kallar folk idioter i förra inlägget, går på killen som ska ta livet av sig, kritiserar Gud och kristendomen etc). Jag vill föra fram min åsikt till dig som en form av konstruktiv kritik och hoppas du förstår att jag inte menar att klaga på dig eller liknande. Jag menar bara att det finns 'snällare' sätt att uttrycka ditt ogillande för vad folk gör, speciellt när du har en så pass 'stor' blogg med många läsare.
http://disasterpiece.blogg.se
Sara Modigh
21 juli 2013 17:54
Jag skriver i första hand för mig själv för mitt mående. Min blogg fungerar som ett verktyg där jag kan uttrycka och få utlopp för mina tankar och känslor för att JAG ska orka med livet. Att du upplever att jag kritiserar killen som överöste mig med ångest och skuldkänslor till den grad att jag höll på att förgås, gör mig uppriktigt ledsen då jag bara ville få uttrycka hur jag kände. Att jag fick ångest och mådde uppriktigt dåligt efter att han lägger sitt liv i mina händer. Att han skulle ta sitt liv om jag inte hade sex med honom gjorde att jag mådde fruktansvärt dåligt. Jag behövde få utlopp för de känslorna och jag behövde också få försäkring och hjälp att förstå att det han väljer att göra inte har någonting med mig att göra.
Ja, jag kritiserar gud , då det inte finns några bevis på att gud faktiskt existerar. Sedan så citerade jag ju bara hur många Gud har dödat enligt bibeln. Alla som är kristna och läser bibeln bör ju redan vara medvetna om det, eller hur?
Förra inlägget? Vem har jag sagt är en idiot. Ser inte vilket inlägg du kommenterat , men har inte skrivit att någon är en idiot.
De senaste inlägg jag skrivit var en fråga om hur man slipper få chattmeddelanden när man läser sina mail, och en fråga om folk verkligen går på att de har en död släkting utomlands som man är enda arvtagare till och man ska få flera miljoner dollar om man skickar sin pinkod till dem.
Alla som faktiskt förlorat någon vet väl att det inte går till så? Alla vet väl att man aldrig ska ge ut sina bankuppgifter till främlingar och att om någon dör och man ärver pengar kommer inte den infon via mail.
Sedan kommer inläggen "vad beror självskadande på" och "tankefällor" vilket bara är informations inlägg.
Jag vet inte om du syftar på ett inlägg ännu längre bak?
Men som sagt, jag skriver i första hand för mig själv. För att jag ska må bättre.
Det gör mig väldigt ledsen att känna mig förtryckt och att jag inte får uttrycka mina känslor när något är svårt eller jobbigt för mig.
Kan sträcka mig så långt att inlägget om gud kanske var onödigt. Men de andra sakerna är faktiskt saker som jag mår riktigt dåligt av.
Även din kommentar får mig att känna att jag ska skämmas över mina känslor och de faktum att jag behöver stöd och hjälp i de frågorna. Att jag behövde få skriva av mig om dessa saker för att de var jobbiga för mig. Jag är inte någon gosig pluttinuttig tjej jag är hård och rak med mina känslor. Jag skriver det jag känner och upplever. Jag är ärlig mot mig själv, och ärligt talat. Gillar inte du det så behöver du ju inte läsa.
Att du kritiserar mig, min blogg och min personlighet istället för att bara gå vidare och ignorera det du inte gillar säger mer om dig än vad det säger om mig.
Min blogg är min hjärna. Mina tankar, mina känslor och mina åsikter. Det är omöjligt att skriva så att alla håller med.
Jag ska försöka skaka av mig detta nu även om din kommentar gjort mig osäker, att jag känner mig liten och ovärd att känna det jag känner och att jag fått en känsla av skyldighet till läsaren framför mig själv. Jag vet att jag måste sätta mig själv först. Men det är svårt. Men mitt egna välmående måste komma före eventuella frivilliga läsares.
Ida
21 juli 2013 18:42
Det där är outlook? men hallå, alla som skriver till dig där är personer du har på din kontakt-lista på msn(som nu är Skype) :P
Sara Modigh
21 juli 2013 19:05
Jo det vet jag, Det jag inte vet är hur man undviker att stå som inloggad på msn (som jag inte använder överhuvudtaget) varje gång man loggar in för att läsa sina mail.
Anna
22 juli 2013 00:00
Jag blir väldigt ledsen när jag läser ditt svar, då jag absolut inte menade att såra dig på något sätt och jag blir väldigt ledsen när du skriver att min kommentar gjort dig ledsen och att du känt att jag kritiserar dig och din blogg. Jag skrev flera gånger i mitt inlägg att jag absolut inte menade dig personligen något illa, eller har något emot att du uttrycker dina åsikter och känslor i din blogg. Det enda jag menade var att jag tycker att det är onödigt att uttrycka sig på ett sätt som kan anses stötande för de människor som du menar har fel/ger dig ångest eller vad det må vara.
Att det är jobbigt för dig att folk tar kontakt med dig med sina problem och hotar med självmord förstår jag mycket väl, det är inte rättvist av den personen att lägga det på dig och du har självklart rätt att ta upp det i din blogg eftersom att det är något du mår dåligt av.
Det enda jag menade egentligen var att (speciellt eftersom att många av dina läsare inklusive jag själv har egna psykiska problem) det kan finnas en vits i att uttrycka sig lite 'snällare', undvika att lägga fokus på personen i fråga utan snarare vad du känner. T.ex blev jag illa berörd av vad du skrev om personen som hotade att ta sitt liv 'Har flera gånger försök få människan att inse att det bästa han kan göra är att sluta sitta på internet och klaga. Han kommer inte få en tjej genom att skriva massa "buhubuhu det är så synd om mig inlägg till dem"'
För mig känns det onödigt att förminska personens känslor till 'buhubuhu det är så synd om mig'.
I vilket fall, jag har inget att göra med vad du väljer att skriva i din blogg jag ville bara framföra min åsikt (och jag försökte göra det på ett så snällt sätt som möjligt, ville ABSOLUT inte kritisera dig). Hoppas att du förstår mitt perspektiv, och att du slipper känna något slags obehag över min kommentar. Jag tycker som jag skrev hemskt mycket om dig och din blogg och hade inte för avsikt att såra dig på något sätt, och det gör mig som sagt väldigt ledsen att höra att jag har gjort det, det var inte meningen alls. Kram /Anna
http://disasterpiece.blogg.se
Sara Modigh
22 juli 2013 01:21
Jag mår rätt dåligt just nu, och överreagerar säkert till hundra. Men min blogg är en symbol över mina innersta tankar och känslor och det känns inte bra när någon "klagar" på det man gör.
Visst det är kanske fel av mig att känna att han är för negativ och gör saker svårare än de behöver vara.
Men han vägrar ju göra något åt det, efter flera månaders tjat om hur synd det var om honom, hur dumma alla tjejer var och att jag var precis lika dum och hatade honom mest av allt i världen för att jag inte ville ha sex med honom och så vidare och så vidare så var jag väldigt trött på vad han valde att göra åt saken.
Det kändes otroligt jobbigt att han hotade med sådant i hopp om att jag då skulle gå med på att ha sex med honom. Den saken är i alla fall ur världen nu. Han har inte tagit livet av sig, och jag tror att han aldrig hade tanken på att göra det, Utan det var ett försök att ge mig skuldkänslor.
Jag förstår absolut din kritik. Jag är jätteglad att det faktiskt finns folk som läser min blogg, mina tankar, mina åsikter och alla känslor som jag spyr ut genom texter.
Men jag kan inte ansvara för att alla som läser ska gilla det jag skriver, eller ens tolka texten som jag skriver på det sättet som texten för mig betydde.
Jag hoppas att vi båda kan må lite bättre och glömma dessa olycksamma kommentarerna. Ingen av oss menade något illa och jag är jätteglad att du gillar min blogg. Kram Sara