Direktlänk till inlägg 4 augusti 2013
Många många gånger hör jag argument som "min psykolog bryr sig inte om mig".
Det känns som att många förväntar sig att psykologen ska vara någon mirakel figur som ska bry sig om allt och alla och hela tiden ha tid till sina patienter.
Men sanningen är att din psykolog är bara en människa, och deras yrke går ut på att lyssna på dina problem och försöka ge råd och stöd. Men det finns inget som säger att de måste bry sig om dig.
Jag tror att i de allra flesta fall som vill psykologen bara att du ska må bra, de har valt yrket för att de vill hjälpa och stötta personer som mår dåligt.
När psykologen går hem på kvällarna har hen rätt till att koppla bort arbetet precis som alla andra.
Om du missar en tid och psykologen inte sedan kan stötta dig via mail, telefon eller sms på andra patienters tid eller under sin fritid betyder inte att hen inte bryr sig. Det betyder att hen har en hälsosam relation till sitt jobb.
En psykolog kan inte finnas där för dig dygnet runt och för att lyda din minsta vink. De finns för att stötta dig när du har din tid. Men det måste sluta där. Det är så otroligt många som mår dålig och om psykologen skulle behöva passa upp på , stötta och ge råd till alla sina patienter dygnet runt skulle hen inte få någon tid till att vila, skaffa egen styrka och de skulle sluta med att psykologen går in i väggen.
Ta tillvara på er psykolog och de jobb hen gör för dig och många andra.
Självklart finns det fall där man verkligen inte fungerar med sin psykolog. Alla människor kommer inte överens.
Då har man alltid rätt att byta psykolog.
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se