Jaa, idag var jag på sjukhuset och fick sticka mig själv för första gången.

Jag var så otroligt rädd. Har en nålfobi som det är, och att sticka en nål i sig själv går emot hela den mänskliga naturen. 

Vissa kanske tycker att det är konstigt att jag kan ha skurit mig själv så mycket som jag gjort men får panik av tanken på att ge mig själv en injektion. Men man är i två så olika sinnesställningar. Jag hade aldrig kunnat skära mig själv om jag inte haft riktigt riktigt svår ångest. 

Men jag klarade det i alla fall. Har en injektor så fick ladde upp den med en spruta med medicin och sen var det bara att hålla den där apparaten mot låret och trycka på en knapp.

Men att få sig själv att trycka på den där knappen var verkligen inte lätt. 

Det var dock inte så farligt som jag trodde att det skulle vara. Gjorde inte så ont utan var medt bara obehagligt och svidande. Har inte haft några större problem idag efter injectionen. Bara en brännande och svidande kännsla i låret och huvudvärk.

Ser dock inte fram emot att behöva sticka mig själv varannan dag. Men det är väl något man vänjer sig vid. Jag hoppas bara att jag inte får några biverkningar av medicinen nu. 

 

Bibi

25 oktober 2013 05:17

Jag och min mor tycker verkligen att du är stark! ms är inte hallon men du är stark och glöm inte att andas. massa med mentala styrke kramar!!

http://solus.blogg.se

Sara Modigh

25 oktober 2013 13:28

Tack så jättemycket.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...