Mår fortfarande inte helt bra, men har varit ute och fixat med bröllopsplanering under dagen. Är helt slut i kroppen och knäna värker i vanlig ordning. Jag är frustrerad över att inte orka det jag vill orka. Om ni någon gång varit på ett badhus och badat en hel dag och känt er helt möra i både kroppen och huvudet. Så känner jag mig hela tiden och alla som någon gång sprungit tills de spytt av utmattning har känt den känslan jag får av att gå extremt korta sträckor. Det är på riktigt inte roligt. Jag vet inte hur jag ska klara mig om inte detta ger med sig. Jag saknar känslan av att vakna och känna mig utvilad. Jag saknar min förmåga att gå utan att behöva koncentrera mig. Jag önskar att jag kunde äta utan att bita mig i tungan och jag önskar att jag kunde styra min hand till att göra det jag vill att den ska göra. Något som dessutom skrämmer mig mycket är att jag har börjat få svårt att prata. Det är lite sluddrigt och jag säger ofta helt fel ord. Det är som om jag förlorat kontrollen över vilka ord som kommer ut ur min mun.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...