Jag hatar när man får frågan "Vad är det du vill ha hjälp med och vad tycker du att vi ska göra?" från psykiatrin. OM JAG HADE VETAT DET HADE JAG VÄL INTE BEHÖVT ER HJÄLP! Det är ert jobb att hjälpa personer som mår psykiskt dåligt. Borde ni inte veta vad ni ska göra?

Altså är det på riktigt meningen att jag som patient helt själv ska stå för behandlingsplanen?

Hur är det meningen att det ska fungera? Jag kan inte ens räkna alla gånger jag fått sådana kommentarer. Blir så sur... Gör ert jobb och erbjud mig den hjälpen som finns istället!

Om jag visste exakt hur man skulle göra för att må bättre tror ni inte att jag skulle mått bra nu då i så fall? Jag tycker inte att det är jag som patient som har skyldigheten att hitta boten, vad är då meningen med psykiatrin?

Jag vet inte vad ni har för resurser, Jag vet inte vad ni har för behandlingar att erbjuda, Jag vet inte vilka behandlingar som rekommenderas till vilka problem! Så varför är det jag som ska berätta det? 

Det värsta är ju ändå att de flesta av dessa frågor fick jag av BUP, jag var alltså bara ett barn, hade ingen diagnos (för det var fel att sätta diagnoser på barn),, hade ingen aning om va psykisk ohälsa var eller hur det fungerade. Hur kan man då som psykolog, läkare eller kurator vänta sig ett svar på den frågan? 

 

Maria

7 december 2013 09:29

Jag håller med dig, så frågar de jämt - vad är det vi kan göra för dig nu?? hur ska jag veta det som sagt va! Jag blrir också sur då.

http://www.borderlinelivet.blogg.se

Sara Modigh

7 december 2013 13:11

Jaa. så dålig stil!

 

Sofie

7 december 2013 16:41

Men dom säger ju så på grund av att sjukvårdslagen innehåller bestämmelser som avser att DU har självbestämmanderätt i din vård. Skulle dom bara säga "såhär är det och såhär ska vi göra med dig" så finns ju risken att dom behandlar dig mot din vilja.
Självklart säger dom så för att få din åsikt. Vet du inte så kommer dom med förslag, men aldrig att dom ska säga "NU GÖR VI DETTA MED DIG" /Hon som varit på otaliga vårdmöten.

http://kompulsiv.blogspot.se

Sara Modigh

7 december 2013 19:36

Fast de ger ju inga förslag. Utan jag fick som tioåring fullt ansvar (innan jag ens hade en diagnos) att försöka hitta på några behandlingar, vilket ju då resulterade i att jag inte fick någon behandling.

 

Emma

7 december 2013 19:32

Sofie: Tror du att om sara haft canser som barn att doktorerna då tvingat henne att själv komma på behandlingen?

http://lordbellatrix.tumblr.com

Sara Modigh

7 december 2013 19:34

Jag tänker faktiskt likadant som du. Jag tror inte att man lägger ett sådant ansvar på en tioåring om det hade gällt en fysisk sjukdom som cancer.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...