Hittade ett skärmklipp från nått sådant där "internet psyk-test" från 2008 och täkte att jag skulle testa igen. Där visar det tydligt hur mycket jag förändrats.

Jag har fortfarande mycket kvar att jobba på. Men det går i rätt riktning!

Jag är så otroligt glad över att jag börjar må bättre och att jag klarar vardagen på ett helt annat sätt än jag gjort tidigare.

Även om jag fortfarande har en hel del svackor är det inte lika illa som det har varit!

Jag är ju rädd för att bli lika sjuk som innan och därför skrämmer svackorna mig. Vissa dagar är rent utsagt för djävliga. Men jag kämpar på! 

Livet är tufft och det har hänt mycket skit. Men jag har tagit mig igenom det och då borde ja klara mig igenom resten a livet också. För nu är det väl ändå min tur att få ha ett lugnt och trivsamt liv? Någon gång tar väl motgångarna slut?

Jag hoppas i alla fall det!

För det är svårt att fortsätta kämpa när det blir mindre och mindre saker att leva för och mer och mer smärta i livet. Men än så länge kämpar jag. 

Även om jag fortfarande då och då tänker på att avsluta livet har jag inga planer på att sätta något i verket...inte nu i alla fall.

Sen jag fick min ms diagnos har jag funderat och kommit fram till att den dagen jag lever i ständig och svårhanterlig smärta och inte längre kan gå på toa utan assistans. Då vill jag inte leva mer. Jag vill inte bli helt beroende av assistans för att sköta mig egen hygien och mina toalettbesök. Men å andra sidan sa jag ju att jag skulle åka till Dignitas om det visade sig att jag hade MS. Men det har jag ju inga planer på nu. Så allt ändrar ju sig allt eftersom. 

Tittar man bara på dessa testen som gjordes 2008 och nu 2014 så ser man ju hur mycket som hänt de senaste 4 åren!

 

Sara

11 februari 2014 02:11

Ja det har ändrats kätte mycket ju, shit vad du är bra och vad du jobbat på bra med att bli bättre och må bättre! Mycket imponerad :)

http://hungryeyes.bloggplatsen.se

Sara Modigh

11 februari 2014 15:10

Tack så mycket. Det är verkligen skönt när man ser att man gjort framsteg. För det är inte alla gånger man faktiskt känner det eftersom det går så långsamt och man hela tiden vänjer sig så kan det vara svårt att märka förändringarna.

 

Annie

11 februari 2014 18:58

Vilka framsteg du gjort. Du är en fighter ;-)
Väldigt bra gjort! Du är verkligen en förebild :-)

Kram/

http://Lifebyannie.bloggplatsen.se

Sara Modigh

11 februari 2014 19:50

Tack så mycket :)

 

http://carolasblogg.bloggplatsen.se

15 februari 2014 17:50

Hej Sara MODIG! Vilket perfekt efternamn för du är både så otroligt stark och modig! Du är en riktig förebild Sara på så många sätt. Du är öppen och ärlig och modig med sånt som många inte vågar prata om. Dessutom verkar du vara så otroligt klok och vettig med så himla mycket viktigt och bra att säga. Du är värd allt det bästa och jag hoppas att livet kommer att bli lättare. Även om det låter hemskt så kan ibland den här typen av skitsjukdomar och motgångar göra oss till bättre människor. Du kanske redan var lika bra innan men det finns många som har det alldeles för lätt i livet och blir helt vidriga människor till följd av det. Och ja sen krävs det nog att man är en vidrig människa i grunden för att vara vidrig. Vad jag menar är att skit kan göra oss klokare, starkare och ödmjukare. Du har massa kunskap om livet och du kan förstå andra. Du dömer inte människor som är psykisk sjuka (annorlunda) och du kämpar i din blogg för samhällets svagaste. Jag tycker att du är super stark och jätte modig. Du är mycket starkare än vad du verkar tro att du är. Men jag hoppas att du inser hur stark du egentligen är mer och mer. Massa kramar Carola

http://carolas.bloggplatsen.se

Sara Modigh

15 februari 2014 18:30

Tack så mycket. Blir så glad av det du skriver. Jag tror också att alla de prövningar jag fått genom gå har hjälpt mig att bli den jag är idag. Precis som du säger så har det gett mig en förståelse för många saker som man kanske inte hade haft om man haft ett lätt liv..
Jag börjar inse att jag är stark och jag börjar kunna känna mig stolt över mig själv för första gången i mitt liv! Jag jobbar på allt jag kan för att må bättre och få ett så bra liv som möjligt, och jag tycker att jag lyckas väldigt bra med tanke på omständigheterna :)
Kram Sara

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...