Direktlänk till inlägg 20 maj 2014
Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till.
Är det verkligen meningen att livet ska vara så här jävligt och att allt ska gå emot hela tiden. Är det verkligen för mycket begärt att få ha en bil som fungerar i mer än en vecka så att man kan få lite frihet i sitt liv. Jag är totalt bunden till mitt hem. Jag tar mig inte ens till sjukhuset för behandling i dagsläget om jag inte har tillgång till bil.
Jag är så trött på att allt bara går sönder hela tiden. Köpte bilen för några månader sedan och det är något som går sönder hela tiden. Senaste gångerna kostade det 8000 för att laga ett fel som inte ens gjorde nån skillnad på bilen för varningslampan för allvarligt motorfel lyser fortfarande och bilen går inte fortare än 40 km/h i uppförsbackar. Så nu måste vi lägga 5000 till och efter det är det fortfarande saker som måste fixas. Till exempel så måste ett bilbälte bytas ut.
Sen så funkar ändå inte ACn, så kommer inte kunna ta mig någonstans i sommar på grund ut av min MS som gör att jag inte tål värme. Så då är jag fast i sovrummet med öronproppar framför min AC från Media Markt ....kul sommar.
Både bil och lägenhet är för varm. Jag står inte ut. det är 25 grader i lägenheten och det är Maj månad. Jag mår så otroligt jävla dåligt.
Huvudvärk varje dag, feberkänsla, trötthet, illamående, svimningskänsla, yrsel, hjärtklappning, svaghet i kroppen, svårt att tänka, koncentrationssvårigheter och massor med ångest. Jag står inte ut mer. Det får bara inte bli varmare för jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Jag önskar så att jag hade en bil med ordentlig AC och ett hem som jag kunde vistas i utan att må dåligt. Har försökt ta lån för att kunna flytta men det går inte. Får inte ta några lån eftersom jag är sjukskriven, får inte heller särskilt mycket ersättning eftersom jag alltid haft problem och därför aldrig haft ett jobb så har verkligen inte råd att varken flytta från skitlägenheten eller skaffa en bil. Allt känns bara så jävligt just nu.
Jag är så rädd för sommaren. Jag vill inte snälla stoppa den jag orkar inte en sommar till.
Detta går bara inte!
Jag önskar så att jag åt åtminstone kunde fått ha någonting i mitt liv som inte krånglade. Men nej nej. Allt ska vara så svårt. Det är så hemskt orättvist att allt i mitt liv måste vara så fruktansvärt svårt. Det är bara hinder efter hinder och det blir bara mer skit för varje dag som går.
Jag är så rädd för framtiden att jag inte vet vad jag ska ta mig till.
Har i alla fall köpt kylväst nu. Jag hoppas verkligen att den funkar för det var så jävla dyrt. Tycker det är så orättvist att bara för att jag bor i detta landstinget så måste jag köpa själv. Hade jag bott någon annanstans hade jag fått kylväst förskriven från hjäpmedelscentralen.
Nu fick jag köpa kylning själv och det kostade ju typ 2000 kronor, och så vet jag inte ens om det kommer hjälpa.
Alla pengar bara rinner iväg. Min dator är helt sönder och har inte pengar till att köpa en ny för jag var tvungen att köpa kylväst, sen behöver jag köpa nya kläder för allt jag äger är för stort. Fast jag känner mig ändå jättetjock. Man undrar ju vart logiken finns. .
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se