Direktlänk till inlägg 4 oktober 2015
Jag tror faktiskt att det psykiskt dåliga måendet har börjat lätta en aning. Jag har haft mer ork den senaste veckan, inte känt mig lika nedstämd och haft det lättare att ta mig upp ur sängen.
Det var verkligen vart underbart väder nu det senaste så det har säkert bidragit till att jag varit lite gladare och haft lite mer ork.
Jag har försök att passa på att vara ute och gå lite nu när vädret varit så bra så häromdagen gick jag in till stan där jag mötte upp Jakob när han slutade jobbet och i förrgår gick jag till Coop uppe på A6 och köpte lite gul kiwi och sen tog jag bussen hem.
Det var verkligen jätteskönt väder ute! Enda nackdelen var väl att jag fick skoskav som vanligt.
Får alltid det! Jag fattar inte. Vad jag än gör, vilka skor jag än har så får jag skoskav.
Det har alltid vart så.
Det hade ju vart så jäkla mycket roligare att vara ute och gå om man inte fick så ont av det. Samma sak om jag går på löpband. Får till och med skoskav av gamla ingångna skor som jag slutat få skoskav av om jag inte har använd dem på ett tag.
Fick ett sår på hälen och fyra vattenblåsor av promenaden till Coop.
Men jag överlever väl förhoppningsvis.
Det har skoskavet till trots, i alla fall känts bra att jag har kunnat komma ut lite.
Två gånger den här veckan har jag blivit stoppad när jag varit ute och gått av någon som vill jag hjälp med vägvisningar. Jag är typ den sämsta man kan fråga för det är knappt jag hittar hem, haha nej då. Jag tror att det gick bra och att jag visade rätt.
Även om jag vid ena tillfället förvirrade både mig själv och den jag pratade med genom att bli osäker i sista stund och ta en annan rätt osmidig väg för säkerhetsskull.
På bussen hem efter att jag gått till Coop så lekte jag även lite smått med en unge som satt och kastade sin ballong till mig om och om igen.
Jag blir faktiskt väldigt glad när jag tänker på hur bra jag fixar allt sådant nu för tiden.
För några år sedan hade det vart min största skräck att någon försökte prata med mig.
På tal om att prata med mig, igår var vi hos pappa och plockade lite mer plommon innan de blir helt övermogna.
Jag fick experthjälp av mina småbröder på fyra år och medan vi plockade plommonen så hade Samuel och jag en väldigt intressant konversation.
Samuel -Jag tycker att du ska göra det jag vill
Sara -Jaha, vad är det du vill att jag ska göra?
Samuel -Jag tycker att du ska göra plommonsaft!
Sara -Då får jag väl göra det då
Samuel -Då behöver du en bok
Sara -Tror du inte att jag inte kan göra plommonsaft annars?
Samuel -Nej, det tror jag inte. Du behöver boken.
Den kostar bara 45 kronor....på rean.
Jag har den boken hemma. Du kan få se den om du vill.
Haha, jaa vad ska man säga? Han är så rolig lilla Samuel.
Han beskrev även för mig hur man gör plommonsaft(?)
"Man tar plommonet och så delar man på det och tar plommonvattnet där i och blandar med ägget. Sen stoppar man det i mikron så det snurrar runt. Sen blir det varmt."
Väldigt gulligt sagt tycker jag, men det blir nog ingen plommonsaft ändå.
Som jag skrev i början så känner jag mig lite lättare inombords, inte lika ledsen och orkeslös.
Men idag har jag varit väldigt trött i kroppen och benen och armarna känns väldigt tunga. Tror att min MS spökat lite, men vet inte varför. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som är fel.
Tyngd känsla i kroppen, fysisk trötthet, känns som om jag ser sämre, susar i öronen och jag fryser och dör av värmeslag om vart annat.
Men jag lyckades ta mig igenom tipspromenaden idag ändå och det gick faktiskt rätt bra, hade bara två fel och så vann jag två Sverigelotter på motionsbingon så det var ju kul.
Fast att de visade sig vara nitlotter var ju mindre roligt förstås.
Men jag är en sån där människa som typ aldrig har tur med lotter, men det är roligt att vinna ändå :)
Efter som jag inte känner mig helt hundra procent kry just nu så ska jag bara vara hemma och ta det lugnt resten av dagen och kvällen. Jag ska passa på och vila nu när Jakob ändå jobbar kväll.
Kolla på lite tv-serier och bara ha det mysigt hemma i min ensamhet.
Jag hoppas verkligen att det bara är en tillfällig svacka och att det blir bättre efter lite vila.
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se