Tänk alla gånger du sagt till dig själv "Jag orkar inte mer" men ändå fortsatt att kämpa. 

Du orkar så mycket mer än du tror!

Ibland är det så otroligt jobbigt att man inte vet hur man ska klara sig och man ser inget ljus alls. Man känner att man inte kan ta ett steg till för allt känns så tungt och jobbigt. Men det kommer alltid en vändning om man bara fortsätter. 

Jag har många gånger legat där på botten och verkligen känt att tyngden tar död på mig och känslan av att "nu jag orkar inte mer" är så överväldigande att man inte kan annat än att tro på den. 

Men ändå, någonstans inom mig har det ändå funnits en kraft att fortsätta kämpa. Att överleva tills dess att det vänder.

Många gånger och i väldigt långa perioder i mitt liv har jag kämpat bara för att orka existera.

Mitt liv har verkligen varit en enda lång kamp där jag har behövt överleva det ena slaget efter det andra.

Jag har verkligen haft ett sådan där liv där så mycket bara går så fel. Jag hade en riktigt tuff uppväxt på grund av mina psykiska problem och som tonårig var jag så djupt i mitt självskadebeteende att det påverkade allt i mitt liv. Sen att som ung vuxen behöva uppleva den stora tragedin att förlora sin mamma och sen därutöver bli drabbad av en så svår och dessutom obotlig sjukdom som Multipel skleros. Ibland undrar man ju hur mycket en människa ska behöva genomgå. Jag är ändå bara 25 år än så länge och har redan drabbats av så mycket svårigheter.

Men jag gör det bästa jag kan för att försöka ha ett så drägligt liv som möjligt. Jag kämpar alltid och gör det bästa av situationen. 

Bloggen är en av de sakerna. Det har varit min räddning att ha denna lilla bloggen att skriva på när känslorna är försvåra för att få grepp om och för svåra för att hantera. 

Skrivandet har varit min tröst och min bearbetning.

Men det har också haft sina baksidor och det är att jag ibland får höra att jag bara sitter hemma och har det trevligt och gör roliga saker medans andra måste jobba och slita.  

Men det dem inte förstår är ju att  jag sliter dygnet runt för att orka överleva. Jag hela tiden för att inte lägga mig ner och ge upp livet. 

Och dessa "roliga" saker som att sitta ensam framför en datorskärm dag in och dag ut, vecka efter vecka, månad efter månad, år in och år ut är inte så himla roligt när det är för att man inte har något annat val! För det är i princip bara det jag klarar av att göra. 

I perioder av mitt liv har jag inte ens tagit mig upp ur sängen, i perioder har jag inte orkat klä på mig eller duscha, jag har inte ens orkat med att äta eller något annat överhuvudtaget. Så det faktum att jag driver den här bloggen, tar mig upp på morgonen, borstar tänderna, tvättar mig, äter lunch, går och småplockar i hemmet, pysslar och fixar är en enorm förbättring mot hur det har varit. Men det var och är fortfarande en enorm kraftansträngning och kamp för att orka med. 

Många dagar önskar jag bara att jag kunde dra täcket över huvudet och fortsätta sova. 

Sova för evigt och slippa det helvetet som all min vakna tid är.  För ibland så känns det verkligen som att man inte orkar en sekund till.

Men fortsätter man bara kämpa så kommer det ge resultat och grejen är att man klarar så otroligt mycket mer än man tror när man inte har något annat val. 

Faktum är att jag fortfarande har samma psykiska problem som jag alltid ar haft, min mamma är fortfarande död och min MS är där fortfarande och spökar. Men jag mår under omständigheterna faktiskt rätt bra just nu. Jag vet att det alltid kommer gå upp och ner och att jag förmodligen behöver göra kompromisser och anpassningar så länge jag lever för att orka med. 

Men hittar man bara sitt sätt att skapa en balans så kan man klara vad som helst,

för man orkar mer än man tror!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då?  Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...

Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till oc...

   ┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack   Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar   Centrum semiovale (Centrala...

Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld.  Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär.    Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...

Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...