Direktlänk till inlägg 8 januari 2016
Åhh <3
Nostalgin är så stor, Lunarstorm är tillbaka!
Alltså ni fattar inte hur häftigt jag tycker det är att vara inloggad på Lunar igen.
Jag verkligen levde på Lunarstorm under många av mina år som tonåring, flera gånger varje dag var jag inloggad där och snackade med massor av människor.
Det var faktiskt i den där dagboken på Lunar som jag började vad som senare skulle utvecklas till att bli min blogg.
För det var där jag första gången publicerade en bloggliknande text som jag hade skrivit.
Jag önskar så att allt det där gamla hade funnits kvar så man hade kunnat få läsa det man skrev då, en gång till.
Dock så finns ju ingenting av det gamla kvar. Men det är så häftigt att faktiskt ha ett konto där igen. Nu heter jag Selkie på StajlPlejs, så om ni går med så lägg till mig som vän vetja! :D
Namnen jag förr gick under på Lunarstorm var: (om jag minns rätt)
Meduza_bruden
SatansFru
Banan_Ankan
Allt ser precis ut som jag minns det, men ändå så var det nästan som en chock när man först loggade in eftersom allt såg så omodernt och gammalt ut, trots att man kom ihåg att det var så det såg ut.
Man inser på något vis hur lång tid det faktiskt gått sedan Lunarstorms glansdagar.
Det är ju ändå mer än tio år sedan som jag hängde där som mest.
Men det är så kul att vara tillbaka. Det är som en sedan länge förlorad vän som tillslut har återvänt.
Det känns tryggt och familjärt och det värmer mitt hjärta.
Men jag måste säga att det känns som om medelåldern på Lunarstorm har stigit ;)
Haha är ju nästan barnsligt lycklig över det här :P
När man äntligen hittat något som fungerar, när jag äntligen börjat få kontroll på min sömn och min dygnsrytm. Vad händer då? Jo, läkemedlet jag tar för att hjälpa mig komma till ro och bli trött på kvällarna ska nu inte längre subventioneras till...
┏━━━━━━༻❁༺━━━━━━┓ MS-plack Corpus callosum (Hjärnbalken ) - Multipla halvcentimeter stora förändringar Centrum semiovale (Centrala...
Det är så svårt att hitta mening med det här. Livet känns så hopplöst men vi har en vacker värld. Så varför kan jag inte leva som jag bör. Vill känna att jag tillhör men är bara till besvär. Så kan du lyfta mig från hålet jag har fastna...
Jag måste sova, men jag kan inte. Alldeles för mycket tankar snurrar runt inom mig. Jag får inte tyst på dem vad jag än gör. Så fort jag sluter ögonen kommer tankarna och med dem kommer ångesten. Jag vet inte vart jag ska göra av allt som virvlar...
Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se